|
Karl Gustaf Oskar
Gustafsson Herrlin föddes i Lund 1914. Även om han var döpt till
Karl Gustaf (med f) skrev han själv alltid Gustav. Men kallades
alltid för K G.
Hans pappa var seminarieadjunkt. Mamman var lärarinna och blev
smittad av tbc och dog (kejsarsnitt 6 veckor för tidigt) veckan
efter födseln i Köpenhamn. K G Herrlin kom därför aldrig att
träffa sin mamma.
Han växte upp i det Kockska hemmet hos sin faster i Trelleborg,
Greta Kock Herrlin.
När han sedan skulle börja skolan fick pappan, som då bodde i
Stockholm, ta hand om honom. Fadern anställde då en
husföreståndarinna som skötte huset åt de båda. K G var inte
bortskämd, men mycket omhuldad som barn. Det var trots detta
inte lätt att komma som 6-7-åring till storstaden.
K G Herrlin ville studera medicin, dock inte med speciell
inriktning på TBC. Han blev Medicine Kandidat i Stockholm
1939 och blev Medicine Licentiat först 1945 p.g.a. kriget.
Medicine kandidater blev nämligen inkallade som läkare under
krigsåren. |
|
 |
|
Porträtt av K G Herrlin. Målat av John Chronander. |
|
Här vaknade intresset för
ortopedin
När K G Herrlin år 1948 tog ett vikariat på Vanföreanstalten i
Helsingborg vaknade hans intresse för ortopedin. Men han kunde
inte börja studera direkt för man måste ha alla disciplinerna
innan man kan få specialitet. Efter att ha arbetat på flera
olika sjukhus var han i början av 1950-talet klar att läsa
ortopedin i Lund för att få denna specialitet.
Därefter blev han bitr. överläkare på ortopediska kliniken i
Västerås, där en ny ortopedisk avdelning skulle byggas upp.
En dag, när Herrlin tjänstgjorde på Hallands läns ortopediska
klinik (f.d. Apelvikens kustsanatorium), ringde medicinalrådet
Grünewald till K G och frågade om han kunde tänka sig att ta
över ansvaret för KVS när John Brolin skulle gå i pension.
K G accepterade och flyttade 1965 ner till Vejbystrand. Han och
hustru Inger bodde de första åren på KVS-området, men köpte
senare hus vid Pilfinksvägen, dit de flyttade 1974. |
|
 |
|
Doktor Herrlin talar med kungen |
|
Fick sällan se filmen till slut
Det var inga problem att få vikarierande läkare till KVS
sommartid, men underläkartjänsten var inte besatt vintertid. K G
Herrlin hade alltid jour. Han kunde inte gå ut på byn och köpa
en tidning utan att först ringa växeln och tala om vart han
gick.
När Herrlin gick på bio i Ängelholm meddelade han också växeln
och han fick alltid tala om för vaktmästaren på biografen på
vilken bänkrad han satt. Det var otaliga gånger som Herrlin inte
fick se filmen till slut.
K G Herrlin gick en gång med njurstensanfall till och från i 7-8
månader, i väntan på vikarie. Till sist förbarmade John Brolin
sig över honom och Herrlin kunde opereras. Han var sjukskriven i
en vecka. Sedan gick han åter i tjänst. |
|
 |
|
K G Herrlin med en patient |
|
|
| Kungabesöket 1969. |
Kom för sent till lunchen
En dag skulle K G Herrlin vara ledig för att äta lunch hos sin
moster. Hon fyllde 80 år. Dagen innan hade det kommit en ny
underläkare till KVK. Han skulle nu vikariera för K G.
När doktor Herrlin på förmiddagen var färdig att köra iväg
tänkte han att det kanske var bäst att kontrollera så att
underläkaren var i full gång.
Efter en stunds letande hittade K G underläkaren i sängen. Han
sov fortfarande. Han skyllde på att han inte hade någon klocka.
K G Herrlin fick själv gå ronden och kom för sent till lunchen. |
|
 |
|
K G Herrlin med fru Inger |
|
Han gillade storstaden
Så fort K G gick ut i Vejbystrand så träffade han någon bybo som
frågade om någon krämpa:
- Jo, doktorn, jag tänkte bara fråga……
Detta hände även efter Herrlins pensionering 1979. K G tröttnade
på detta och flyttade med frun till lägenhet i Helsingborg.
Storstaden passade honom mycket bättre. Han promenerade gärna
omkring anonymt i Sundets Pärla. K G må ha varit en
naturbegåvning som ortoped och barnkirurg, men han var ingen
naturmänniska. Storstadsmiljön gillade han desto mer.
Semestrarna kunde gå till Rom och London.
Många intressen
K G:s största fritidsintresse var filateli. Han satt gärna och
pillade med sina frimärken. Då glömde han allt annat. Han
samlade på alla märken, med viss specialinriktning. Han erhöll
så småningom 50-årsplaketten i guld av Svenska
Filatelistförbundet.
Han var dessutom mycket intresserad av museer. Pappan, som var
lärare i kristendom, geografi och historia, hade här påverkat
K G.
|
 |
|
EX LIBRIS K G Herrlin.
Vid första anblicken verkar detta vara ett
yrkesexlibris, då en stav på vilket en orm ringlar
sig är läkarkårens emblem. Men Herrlins exlibris är
faktiskt ett kombinerat yrkes- och hobbyexlibris,
för tittar du närmare på märket lägger du märke till
den tandade ramen runt motivet. Denna tandade ram
ska symbolisera Herrlins stora filatelistiska
intresse. |
Trivdes på Viktoriagården
Efter en tid flyttade K G Herrlin med frun till Ängelholm,
närmare barnen, och efter en tids sjukdom till Victoriagården i
Vejbystrand.
Där kände han sig hemma. Det fanns flera i personalen där som
jobbat under honom på KVS. Det hängde porträtt av Odelberg m fl
kända ansikten i korridorerna. Han kände också igen mycket av
möblerna i samlingsrummet. De var från KVS.
Så småningom förlorade K G sitt tal. Hustruns födelsedag 1998
firades på Victoriagården med hela familjen. Någon timma efter
det att familjen rest hem dog K G Herrlin
Mycket pengar till forskning
Ett uppdrag som låg K G Herrlin mycket varmt om hjärtat var som
styrelseledamot för släkten Herrlin i Kockska stiftelsen i
Trelleborg. Den stiftelsen delar ut miljoner till forskning vid
universiteten i Lund/Malmö. |
|
 |
|
Brev från Socialstyrelsen i samband med K G Herrlins
pensionering |
|