K.G. HERRLIN - storstadsmänniskan

1966-1979

Karl Gustaf Oskar Gustafsson Herrlin föddes i Lund 1914. Även om han var döpt till Karl Gustaf (med f) skrev han själv alltid Gustav. Men kallades alltid för K G.

Hans pappa var seminarieadjunkt. Mamman var lärarinna och blev smittad av tbc och dog (kejsarsnitt 6 veckor för tidigt) veckan efter födseln i Köpenhamn. K G Herrlin kom därför aldrig att träffa sin mamma.

Han växte upp i det Kockska hemmet hos sin faster i Trelleborg, Greta Kock Herrlin.
När han sedan skulle börja skolan fick pappan, som då bodde i Stockholm, ta hand om honom. Fadern anställde då en husföreståndarinna som skötte huset åt de båda. K G var inte bortskämd, men mycket omhuldad som barn. Det var trots detta inte lätt att komma som 6-7-åring till storstaden.

K G Herrlin ville studera medicin, dock inte med speciell inriktning på  TBC. Han blev Medicine Kandidat i Stockholm 1939 och blev Medicine Licentiat först 1945 p.g.a. kriget. Medicine kandidater blev nämligen inkallade som läkare under krigsåren.

Porträtt av K G Herrlin. Målat av John Chronander.


När K G Herrlin år 1948 tog ett vikariat på Vanföreanstalten i Helsingborg vaknade hans intresse för ortopedin. Men han kunde inte börja studera direkt för man måste ha alla disciplinerna innan man kan få specialitet. Efter att ha arbetat på flera olika sjukhus var han i början av 1950-talet klar att läsa ortopedin i Lund för att få denna specialitet.

Därefter blev han bitr. överläkare på ortopediska kliniken i Västerås, där en ny ortopedisk avdelning skulle byggas upp.
En dag, när Herrlin tjänstgjorde på Hallands läns ortopediska klinik (f.d. Apelvikens kustsanatorium), ringde medicinalrådet Grünewald till K G och frågade om han kunde tänka sig att ta över ansvaret för KVS när John Brolin skulle gå i pension.

K G accepterade och flyttade 1965 ner till Vejbystrand. Han och hustru Inger bodde de första åren på KVS-området, men köpte senare hus vid Pilfinksvägen, dit de flyttade 1974.

Doktor Herrlin talar med kungen


Fick sällan se filmen till slut

Det var inga problem att få vikarierande läkare till KVS sommartid, men underläkartjänsten var inte besatt vintertid. K G Herrlin hade alltid jour. Han kunde inte gå ut på byn och köpa en tidning utan att först ringa växeln och tala om vart han gick.

När Herrlin gick på bio i Ängelholm meddelade han också växeln och han fick alltid tala om för vaktmästaren på biografen på vilken bänkrad han satt. Det var otaliga gånger som Herrlin inte fick se filmen till slut.

K G Herrlin gick en gång med njurstensanfall till och från i 7-8 månader, i väntan på vikarie. Till sist förbarmade John Brolin sig över honom och Herrlin kunde opereras. Han var sjukskriven i en vecka. Sedan gick han åter i tjänst.

K G Herrlin med en patient



Kungabesöket 1969.


Kom för sent till lunchen

En dag skulle K G Herrlin vara ledig för att äta lunch hos sin moster. Hon fyllde 80 år. Dagen innan hade det kommit en ny underläkare till KVK. Han skulle nu vikariera för K G.
När doktor Herrlin på förmiddagen var färdig att köra iväg tänkte han att det kanske var bäst att kontrollera så att underläkaren var i full gång.

Efter en stunds letande hittade K G underläkaren i sängen. Han sov fortfarande. Han skyllde på att han inte hade någon klocka.
K G Herrlin fick själv gå ronden och kom för sent till lunchen.

K G Herrlin med fru Inger


Han gillade storstaden

Så fort K G gick ut i Vejbystrand så träffade han någon bybo som frågade om någon krämpa:
- Jo, doktorn, jag tänkte bara fråga……
Detta hände även efter Herrlins pensionering 1979. K G tröttnade på detta och flyttade med frun till lägenhet i Helsingborg. Storstaden passade honom mycket bättre. Han promenerade gärna omkring anonymt i Sundets Pärla. K G må ha varit en naturbegåvning som ortoped och barnkirurg, men han var ingen naturmänniska. Storstadsmiljön gillade han desto mer. Semestrarna kunde gå till Rom och London.


Många intressen

K G:s största fritidsintresse var filateli. Han satt gärna och pillade med sina frimärken. Då glömde han allt annat. Han samlade på alla märken, med viss specialinriktning. Han erhöll så småningom 50-årsplaketten i guld av Svenska Filatelistförbundet.

Han var dessutom mycket intresserad av museer. Pappan, som var lärare i kristendom, geografi och historia, hade här påverkat K G.

EX LIBRIS K G Herrlin.

Vid första anblicken verkar detta vara ett yrkesexlibris, då en stav på vilket en orm ringlar sig är läkarkårens emblem. Men Herrlins exlibris är faktiskt ett kombinerat yrkes- och hobbyexlibris, för tittar du närmare på märket lägger du märke till den tandade ramen runt motivet. Denna tandade ram ska symbolisera Herrlins stora filatelistiska intresse.

Trivdes på Viktoriagården

Efter en tid flyttade K G Herrlin med frun till Ängelholm, närmare barnen, och efter en tids sjukdom till Victoriagården i Vejbystrand.
Där kände han sig hemma. Det fanns flera i personalen där som jobbat under honom på KVS. Det hängde porträtt av Odelberg m fl kända ansikten i korridorerna. Han kände också igen mycket av möblerna i samlingsrummet. De var från KVS.

Så småningom förlorade K G sitt tal. Hustruns födelsedag 1998 firades på Victoriagården med hela familjen. Någon timma efter det att familjen rest hem dog K G Herrlin


Mycket pengar till forskning

Ett uppdrag som låg K G Herrlin mycket varmt om hjärtat var som styrelseledamot för släkten Herrlin i Kockska stiftelsen i Trelleborg. Den stiftelsen delar ut miljoner till forskning vid universiteten i Lund/Malmö.

Brev från Socialstyrelsen i samband med K G Herrlins pensionering

Klicka här för att återvända till FEM ÖVERLÄKARE