Ur vår gästbok

På museet finns ett par gästböcker i vilka besökare kan skriva sitt namn eller längre
berättelser med anknytning till Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium och livet där.

Här är några axplock:

Det är ett jättefint museum! Det var roligt att lära sig om KVS och de olika metoderna att bota de sjuka.
Glada hälsningar från Ebba o Filippa från Stenhotten

Det är min första sommar här i Vejby. Allt är väldigt gulligt här. Vi har varit på stranden varje dag. Jag åkte till min kompis lantställe i 3 dagar. Det är ett bra museum, fast lite litet. Men det är ändå väldigt mycket information här. Ni har gjort det bästa av det lilla huset ni har.
Ella H

Jag flög från Stockholm hit idag. Tillbringade min första 15 sommarlov i livet här. Det formade mig till den jag är! Ryser av lycka över att se detta fina museum. Min mormor var med och drev Svalövs barnkoloni som drivs av Svenska Majblommeföreningen. Hon hette Anna-Lisa Olsson. Vila i frid. Jag älskar Vejbystrand.
Iaa de Verdier

Brottslingen återvänder till brottsplatsen! Låg här som patient i mitten av 40-talet. Var 6 år när jag kom hit. Blev så småningom, efter 2½ år i gipsvagga, opererad av Dr Odelberg-Johnson. Tack för ett mycket intressant museum!
På återseende efter många år – 1940

Återseendet efter många år var intressant, låg här 1953, har hittat några gamla kamrater. Tack.
Lars-Göran Andersson, Lagan

Mycket fint museum. Inte bara KVK utan även om livet i olika former runt sanatoriet. Mitt första besök i Vejbystrand skedde en sommardag 1925 (…) 1968-1971 var jag kulturnämndens ordförande i Ängelholm. Vi drev en aktiv utställningspolitik. Visade Tyst Vår och tidiga miljöproblem och även utställningen ”Vi vill vara med” där svårt handikappades ritningar och arbeten visades upp. Tack för detta fina museum.
Birgitta Ericsson, Getinge

Tack för en givande guidning, verkligen trevligt att återvända!
Kerstin Svensson, Oskarshamn

Vi läste i Apotekets tidning att museet fanns och därför svängen förbi när vi ändå är i Skåne. Gunilla har nu nya saker och berätta för sina elever (som läser veterinärmedicin) när hon går igenom sjukdomen tuberkulos.
Magnus Pettersson och Gunilla Engström, Grebo, Östergötland

Det har varit ett mycket intressant stelle! Alles Gute weiter hin!
Maria Lang, Wien, Österrike

Verkligen intressant att få ta del av KVK:s historia från början till slut och min egen tid som arbetare här 45-46 då min fader låg intagen för TBC i sin rygg och senare opererades. Detta (besök) är en present av mina arvingar som tagit mej hit. Stort tack till honom som berättade. Tacksamt
Gunhild Bergstrand

Här har jag varit patient under åren 1953-57 på avd 36 på KVK. Tack syster Harriet för att du tog hand om mig.
Sigbritt Andreasson

Mycket intressant medicinhistoria!
Richard Levi, Yvonne Freund Levi, Karolinska Institutet, Stockholm

Kjempeflott utstilling over et helsahistorisk monument!
Marianne Hogsnes

Fem systrar Hallbäck från gamla Vejbyslätt upplevde gamla minnen här på museet. Fyra av oss har arbetat på KVS/KVK.
Iva, Sösdala, Yvonne, Ranarp, Kerstin, Arild, MajLis, Vejbystrand och Birgitta, Frankrike

En gång om året besöker jag gärna Vejbystrand, som är en vacker trakt. Där låg jag i flera år på KVK och tycker museet är intressant att gå på och uppleva vad man fick vara med om.
Karin Månsson Lööw

Imponerande! Så duktiga ni har varit.
Gertrud och Per Alm, Finspång

Mycket intressant, och att det bevaras till eftervärlden. Och hur duktiga och pedagogiska de var redan då.
Barbro Nilsson

Man blir imponerad av kunskap och arbetsmetoder som användes redan på den tiden och så underbart för barnen framförallt som i sin tråkiga situation fick så mycket omsorg och vård. Tack för att detta (förhoppningsvis) får finnas kvar.
Rigmor och Sven Petersson

We were fascinated to find this museum and to learn so much about the history of this place. Thank you for all the wonderful explanations.
Richard and Christine, England

Mycket intressant och bra initiativ att få se, lära sig och minnas KVS och Vejby!
Tomas Forsrup

Tack för att vi fick se det fina museet. Mycket intressant.
Gunilla och Charles Wade, Florida

Min mor arbetade på KVS 1928-1935. Jag har hört mycket berättas om KVS. Bl.a. luciatåg, maskerad, sångkör och många andra aktiviteter. Jag har även kort från den tiden.
Gun Karlsson

Jag vikarierade som underläkare sommaren 1974 på KVS. Då var de ordinarie läkarna: Dr Herrlin på barnavdelningen och Dr Kurdve på långvårdsavdelningen. Jag var hos barnen. Det var ett trevlig och omväxlande verksamhet. Man hjälpte bland annat till med utprovning av hjälpmedel och mindre ortopediska ingrepp. Månadslönen fick man i ett kuvert inne hos intendenten Wall: hela 2376:- Det var mycket pengar för en fattig student. Jag fick julkort av flera barn eller deras anhöriga under en räcka år efteråt, vilket gladde mig mycket.
Björn Thorvinger

1944 stod jag på vinden i överläkarvillan och såg genom fönstret mot havet hur ett flygplan med hackande motor började brinna och störtade i Skälderviken. Väl att det inte störtade över sjukhuset.
Maria Berglund (dotter till Gösta Odelberg-Johnson)

En dag för 65 år sedan fick jag domen att jag skulle åka till KVK-sanatoriet för vård av min TBC. Vi samlades ihop med övriga barn från övre Norrland till "södra" Sverige för att få vård.
Vad jag minns av min framkomst var att bli lämnad i ett rum med utsikt mot grinden till frihet, min följeslagare lämnade mig.
Jag vet att jag grät när den fasta punkten i mitt liv övergav mig.
Jag var 4,5 år gammal och var här till dess jag fyllde 6 år. Då fick jag åka hem till mitt hem i Piteå.
Sedan dess har jag aldrig varit sjuk. Det kanske inte var så dumt ändå att bli "deporterad" hit ner.
Nu är jag 70 år och mår bra. Hälsningar från en som var här.
Arnold från Piteå

Jag kom som 6-åring till KVK, i slutet av 1920-talet och stannade i 9 månader. Jag hade TBC i handen och opererades vid tre olika tillfällen.
Det var en lång tågresa från Norrland till Vejbystrand. Det var väldigt festligt, när vi anlände till KVK. Flaggan var hissad och man sjöng och hälsade oss välkomna.
På mottagningen på sanatoriet fick vi första morgonen besök av doktor Lindahl som, när han såg mig, utbrast:
- Oj, så här har vi den lilla lappflickan!
- Jag är ingen lappflicka, svarade jag. Vi har inga renar, vi har kor!
Doktor Lindahl, som satt med armbågarna vilande på bordet, skrattade hjärtligt åt mitt svar.
När jag skulle opereras försökte jag gömma mig för personalen. Jag hade opererats två gånger i Kalix och jag var rädd för narkosen. Sköterskorna hittade mig, men jag gjorde så våldsamt motstånd att dom fick vara två sköterskor för att hålla mig. Dom t.o.m. drog mig i håret. Detta talade jag om för doktor Lindahl när han gick ronden dagen därpå. Då lovade han att vara med nästa gång.
Under min nästa operation stod doktor Lindahl, som då hade skägg, bakom min huvudgärd, lade kinden mot min kind, och talade tyst till mig, tills jag somnade.
När jag vaknat kom doktor Lindahl på besök och sa:
- Stina, du somnade så lugnt och fint.
- Det var bara för att du ”skägga” mej, sa jag.
Det fanns fasta regler på KVK. Bakom barnsjukhuset fanns det små rutor där man satte grönsaksplantor och blommor. En dag hade jag brutit kvistar för att sätta som skydd för nordanvinden. En sköterska såg detta och jag bestraffades. Jag fick straffligga en hel dag. Men det blev inte en hel dag, för doktor Lindahl kom på besök och frågade:
- Men vad har Stina gjort?
- Plockat kvistar. Aldrig har jag hört hemma att man ej får plocka kvistar, sa jag.
- Eftersom du är van att göra så skall du slippa bestraffning, sa Dr Lindahl. Stig nu upp och klä på dig.
När jag var 14 år och skulle konfirmeras berättade mamma för mig att doktor Lindahl velat adoptera mig.
Stina Nilsson, 84 år.

Äntligen har jag fått bekräftat min minnesbild av det brinnande flygplanet som störtade i Vejbystrand i augusti 1944. Jag var 4 år och mina föräldrar trodde det var bäst att inte tala om det. Då skulle minnet försvinna. Det gjorde det inte. Ibland har jag tvivlat på att det har hänt.
K-Bodil Andersson Nynäshamn

Jag och min vän cyklade förbi. Tänkte att vi skulle gå in och kolla läget lite. Det ångrar vi inte att vi gjorde! Allting är så...verkligt! Man lever sig in faktiskt! Mycket bra kvalité på allting. T ex skolböckerna. Vejbystrand har förändrats en del. Men i KVS museet tänker man riktigt hur alla hade det. Vi vill att det ska bli som förr. Mycket lugnare då. Mycket trevlig personal.
Hanna Carlsson & Filip Allercranz

Många minnen väcks till livs, Radio Viktoria mm. Arbetade som barnsköterska på KVS 1970-72.
Elisabeth Bernstein

Jag var 7-9 år då jag kom hit 1922. Jag behandlades av Dr Lindahl för TBC och blev gipsad över 1 år. Jag blev strängt behandlad men det fanns god behandling också. Bland annat fick jag äta havregrynsgröt som jag idag avskyr. Ibland fick jag väldig hemlängtan. Då gick jag och min kamrat ut på promenad hemåt mot Ängeltofta, men vi fick vända för vi började tänka på kvällsmaten, som vi kom försent till. Vi ingen mat, vilket var på gott och ont.
Inez Olofsson-Johansson

Som vaktmästare på KVS somrarna -81 0ch -82 fick jag träffa många härliga åldringar. Den största glimten i ögat hade Pauli, som hade drivit en dansbana i närheten. Starka minnen har jag från Vejbyparkens biokvällar tillsammans med överförtjusta barn från KVS.
Patrik Hiselius

Jag arbetade på KVS 1968-75 och har många fina minnen från den tiden. Ett är när Maria sa ”Hurra idag är det busiga gänget som jobbar”.
Katarina

Min far vistades här på sanatoriet mellan sept.-47 0ch dec-48, Sune Carlsson från Västerdalarna, Håvberget, Lövsjöbruk. TBC i mjukdelarna, höger fotled. Han var 13 år. Han berättar om den ”stränga” syster Inga och den vikarierande syster Maja, som tog sig tid att spela luffarschack. Syster Inga gav honom en gång ett uppdrag ner till byn och det fick han faktiskt två nygräddade våfflor med lite strösocker på i belöning för! Vid ett tillfälle hade Sune magsjuka och ett av biträdena kom med skorpor och te. Han hade aldrig druckit te och för säkerhets skull hällde en av kompisarna ut det genom fönstret ner på det korta taket och hängrännan!!! Han låg på 3:e våningen i en sal med 11-12 grabbar i samma ålder. En av pojkarna var Leif Svenhard som var son till en pingstpastor i Stockholm, Leif blev sedan kristen sångare med egna grammofonskivor. Till historien hör att skorporna åt Sune upp! Sommaren -48 frågade en gång syster Inga om Sune hade badat i havet. Sune som inte hade doppat sig sa lögnaktigt ja, han hade bara solbadat !!! Vistelsen här på KVK har naturligtvis gett många minnen, efteråt minns han bara det roliga.
Ingela Nordanås för Sune Carlsson

Mina största minnen härifrån var när jag var liten och hade otroligt roligt här. Jag och min kompis fick för oss att det spökade i likkällarna på KVS och var alltid på upptäcktsfärd och berättade spökhistorier. Jag kommer aldrig att glömma alla underbara tider här. Min barndom är fylld med kärlek härifrån. Snart är det dags att ge sig här ifrån. Men det kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta.
Cecilia söndag 3 augusti 2003

Jag arbetade här på KVS mellan 79-82. Först var jag lärarpraktikant i ett år hos Irené Krämer. Sedan jobbade jag en sommar i fritidsverksamheten hos Mai Kurdve. Efter det jobbade jag ca 2 år på avd. 5-6 hos barnen och ungdomarna som bodde här. I december 82 fick jag en fast tjänst på en gruppbostad i Tyresö dit Maria Tryberg, Kristina Dalkar, Rolf Hedman o Birgitta ”Gittan” Häggberg flyttade. Där jobbade jag i 4 år. Jag saknar tiden på ”gamla” KVS. Det var roligt och omväxlande och det var väldigt välorganiserat i alla avseenden och både barn och personal trivdes. Mycket tråkigt att det inte fick fortsätta!
Vänliga hälsningar Carina Berntsson

På 60-talet bodde vi i Vejbystrand och Rakel Larsson var en utomordentligt duktig förskollärare. Barnen älskade henne! Vi har henne att tacka för mycket här i Vejbystrand.
Vänligen E & B Loberg

Mina minnen från KVS är från -70-72. Då jobbade jag på avd. 5-6 för handikappade barn. Minnena från denna tiden är mestadels roliga. Det var mitt första jobb och man fick lära sig det mesta från början. Vi busade med ungarna och de hade nog ännu roligare än vi som jobbade här. Inte att förglömma alla roliga minnen från alla man jobbade tillsammans med och alla fester man hade.
Bitte (Britt-Lis S.)

Jag arbetade på KVS som sjukvårdare sommaren 1969 och kom tillbaka sommaren 1970 som sjukvårdare. I augusti samma år fick jag vikariera för Hasse ”Kvinnaböske” Andersson som fritidsledare fram till hösten 1972. Kallades för ”Lelle” av barnen (lättare att uttala). Minnena är naturligtvis många. Det största minnet är resan till Teneriffa våren 1971. Efter många ”om och men” blev resan till slut verklighet. Lisbeth Järetorp, Lisbeth Roos, Tomas Billman och Rolf Hedler var de 4 omsorgstagare som fick göra denna resa. Personal var särskollärare Ulf Johansson, Sjuksköterska Margareta Persson, Sjukvårdsbiträde Britt Ivarsson, sjukvårdare Sven Möller och undertecknad. Jag arbetade dessutom på KVS somrarna 1973 och 1974 som fritidsledare. Under hösten 1974 arbetade jag som personalassistent. Gott kamratskap, många trevliga händelser och bra samarbete mellan all personal (sjukvård, skola, terapi, fritid, bandageverkstad) kännetecknade arbetet, vilket gjorde att omsorgstagarna trivdes och utvecklades. Mina år på KVS är de finaste åren i mitt liv!
Lennart ”Lelle” Larsson

Med lite otur hade jag kunnat bränna ner hela KVK på julafton 1935. Utom de långa bruna strumporna fick vi grabbar två små celluloidfigurer, djur. När vi kom tillbaka till salen på avd. 3 B utlyste jag en tävling; vem kunde hålla djuret närmast lågan på ljuset som brann på ett bord? Jag vann överlägset! Lyckligtvis tog gardinen inte fyr..... När syster Tyra kom tillbaka efter helgen blev det räfst och rättning.
Bertil Thell, Lund

En dag, 1939-40 hade min far Viktor Johansson köpt en lax i Lervik för EN krona. Vi åt den väl tillagad samma dag. Min bror Olle satte ett ben i halsen. Det gick inte bort varken med knäckebröd eller annat hokus pokus. När det fortfarande satt kvar nästa dag tog far med både Olle och mig till jourhavande läkare på sanatoriet. Han hade en pincett och kunde lätt ta bort laxbenet ur halsen på Olle. Pris 5 kr!
Pelle Johansson

Jag låg här 1947-1950. Har bara många ljusa minnen härifrån. Må detta få bestå. Detta hus och utställningen väcker många minnen. Mina bästa vänner fann jag här. Kära Hille var min andra Mor och kära Siskka mitt stora stöd i livet. Denna period gav mig stor styrka som hjäpt mig på livets väg. Tack för vänligt bemötande här i dag.
Inger Svensson, Klippan

Har haft den stora förmånen att få vistas i Vejbystrand sedan mitt födelseår. Dessutom fått lära känna så underbara människor i byn, fastboende o sommargäster som SIMLÄRARE med början 1964 fram tom 1978. Denna min sommarsysselsättning avslutades med att jag fick vara promotor på simavslutningen 1979. Härligt museum-stäng inte.
Cecilia Sandberg (f. Lindberg)

Jag minns somrarna i Vejbystrand med mycket skog, ängar, bad, simskolan i hamnen och Janssons diverseaffär. Jag minns även när man åkte i lövad skrinda till Italienska ängen för midsommarfirande.
Margareta Blücher

Ett intressant besök med massor med minnen. Vi har sommarbott här i Vejbystrand cirka 50 år med våra 5 barn. Vi har sommarboende i vårt kära Vejbystrand.
Maj Almer, fd simlärare/Stig Almer, Örkelljunga

År 1966 hade skomakare Gunnar Lind och hans fru Lilian köpt Mellanvägen 20 och öppnat skoaffär. Vi- en familj från Östersund- hyrde en våning i 17 somrar! Våra barn fick extra mor-och farföräldrar som var förtjusta i våra 4 barn. Vi återkommer fortfarande till Vejbystrand.
Ebba o Lars Herlitz
Som barn till Ebba och Lars hade vi förmånen att få tillbringa många underbara somrar här.
Charlotta (Herlitz) Nygren

1975-1986 fick jag sommarjobba på KVS. Jag fick köra matvagnar, laga hissar och rensa rensverket i simbassängen. Jag fick även plocka isär gamla kängor. Museet på KVS betyder mycket för mig för där hade jag min lyckligaste period i livet. 1961-1967. Jag var sju månader när jag kom och sju år när jag flyttade till Mariestad. Jag längtar alltid till Vejbystrand och min pensionering då jag vill flytta dit.
John Ewert J. Trollhättan

När jag var här första gången tyckte jag att det var jättefint, mycket väl bevarat det gamla Vejbystrand. Nu för tiden är jag i Vejbystrand ofta hos vänner. Jag har också gått i skola här i Vejbystrand, så byn känner jag väl till. Ja man kan säga att jag nästan växt upp här, alla mina kompisar bodde här och min skola fanns här!
Cornelia Willmarsson

Intressant besök här då min mor berättat mycket om KVK där hon arbetade ca 5 år under sin ungdomstid. Åren 28, 29, 30 och däromkring. Hon hade ett litet album som hon samlat några foton i. För henne var tiden som förberedande inför sjuksköterskeutbildningen mycket givande och minnesrik. Många gånger återkom hon i sitt berättande om tiden på KVK. Hon hette Ella Valborg Bengtsson, var född 1909 och dog 2008 i jan. Bodde största delen av sitt senare liv i Göteborg. Kom från Skåne och var född i Maglehem.
Nedskrivet av Eva Erikers, dotter till Ella

Köpte idag en flaska Victoria-vatten, eftersom vi bor i vattentornet som levererade vattnet till KVS. Skall få pryda sin ursprungsplats. Jag jobbade som tandsköterska då och då på KVS. Min man sommarjobbade i sin ungdom här och senare renoverade utvändigt.
Ritha Holst o Robert Holst

Born in Charlotte, North Carolina, USA 1990. Moved to Santa Clarita, California, USA 1991. Then moved to Vernon Hills, Illinois, a suburb of Chicago, 1999. Graduated from Illinois State University 2013. Now in Vejbystrand 2014.
Tyler Mooney

Har du några minnen från KVK får du gärna maila oss. Adressen är: