PIONJÄRTEATERN
Sven Wollter med ensemble spelar komedin ”Lyckliga
dagar” för sängliggande patienter på KVK 1954.
Sven Wollter om
besöket på KVK:
- Mitt första professionella jobb!
En patient berättar:
- Besöken från
föräldrar och syskon var det snålt om, inte många som
hade bil på den tiden. Vi som låg på KVK fick roa oss så
gott vi kunde. Hit kom skådespelare som spelade teater
för oss, det blev verkligen uppskattat eftersom det inte
annars hände så mycket.
1954 gästades KVK av Pionjärteatern, som i stora salen
uppförde komedin ”Lyckliga dagar”.
- Vi hade premiär i Slite och kom sedan till KVK i
Vejbystrand. Det var mitt första riktiga professionella jobb som elev
vid Göteborgs Stadsteater, jag var 20 år, berättar en av skådespelarna, Sven Wollter.
Flera andra av de medverkande blev också senare
storheter inom svensk teater, t.ex. Gunnel Lindblom och
Emy Storm.
Sven Wollter berättar vidare:
- Det var en försöksturné med ett gäng unga människor
och avsåg att föra ut teaterkonsten till människor i
isolering. Vi besökte bl.a. fängelser och sanatorier.
Beskyddare för teaterturnén var landshövding Per
Nyström.
- Han var intresserad av teater och vi var i behov av en
känd officiell person som gick i god för oss, säger
Sven.
- Vi åkte runt med en Ford stationsvagn och en släp. På
fängelser var det liten yta att spela på, i korridorer
oftast, men på sanatorier fanns det samlingsrum, ofta
med en liten scen. Jag hade 50 kr per föreställning i
lön. Men det var ett sätt för mig att lära mig teatern
från grunden, strålkastare, bära kulisser, ett verkligt
universitet.
Skådespelarna kunde inte förstå varför de skulle ha
byggt färdigt scenen i salen på KVK en hel timma före
föreställningens början. Men när scenen var färdigbyggd
förstod man. In rullades då alla sängarna med patienter.
Några var för svaga för att lyfta huvudet. Då vände man
sängarna så att patienten kom att ligga med huvudet åt
scenens håll. Sedan hade patienterna speglar med sig som
de höll framför sig och på så sätt kunde se
föreställningen.
Teatersällskapet hade med sig taxen Othello, som låg
helt stilla medan de spelade, men när de sedan började
prata normalt igen blev det liv i taxen och han viftade
på svansen.
Sven Wollter sa i en intervju för en tid sedan:
- Det var en av de mest intressanta och roligaste somrar
jag haft!
|